Gustaf Kolthoff

schwedischer Ornithologe und Forschungsreisender

Gustaf Isak Kolthoff (* 14. Dezember 1845 im Kirchspiel Sandhem, Västergötland; † 25. Oktober 1913 in Stockholm[1] oder Börje församling in Uppsala län) war ein schwedischer Ornithologe und Forschungsreisender.

Gustaf Kolthoff ca. 1875.
Gustaf Kolthofft 1915.

Leben Bearbeiten

Kolthoff war der Sohn von Johan Henrik Kolthoff und dessen Frau Sara Gustafva (geborene Friberger). Er wurde 1878 Konservator am Zoologischen Museum der Universität Uppsala. 1893 stiftete er zusammen mit Bruno Liljefors und Carl Bovallius (1844–1907) das Biologische Museum im Stockholmer Stadtteil Djurgården. Kolthoff war außerdem Leiter oder Teilnehmer verschiedener Forschungsreisen wie 1872 nach Island und den Färöern, 1883 mit Adolf Erik Nordenskiöld nach Grönland, 1887 zur norwegischen Eismeerküste und 1898 unter Alfred Gabriel Nathorst nach Spitzbergen. 1900 leitete er eine eigene zoologische Expedition nach Spitzbergen und zum nordöstlichen Grönland.

Kolthoff wurde 1907 anlässlich der Linné-Feier Ehrendoktor der Universität Uppsala.

Er war seit dem 4. Oktober 1870 mit Beata Charlotte Lovisa (geborene Lind af Hageby, 1833–1916) verheiratet.[2] Er fand seine letzte Ruhestätte an der Südwand des Börje-Tempels.[3]

Schriften (Auswahl) Bearbeiten

  • Nordens Fåglar. (1895–99, zusammen mit L. A. Jägerskiöld).
  • Vårt villebråd. 1896.
  • Minnen från mina vandringar i naturen. 1897.
  • Zur Herbstwanderung der nordischen Sumpfvögel. 1897.
  • Ur djurens liv. zwei Teile, 1899–1901.
  • Till Spetsbergen och Nordöstra Grönland, år 1900. 1901.
  • Bidrag till kännedom om polartrakternas däggdjur och fåglar. 1903.
  • Om förändringar i svenksa fågelfaunan i det förflutna halvseklet. 1907.
  • Från när och fjärran. 1911.
  • Djur och blommor. 1912.
  • Hågkomster från ett jägarliv. 1979, gesammelte Artikel aus der Zeitschrift des schwedischen Jägerverbundes 1894–1913, postum.

Literatur Bearbeiten

  • Kolthoff, Gustaf Isak. In: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson (Hrsg.): Svenskt biografiskt handlexikon. 2. Auflage. Band 1: A–K. Albert Bonniers Verlag, Stockholm 1906, S. 605–606 (schwedisch, runeberg.org).
  • Kolthoff, Gustaf Isak. In: Theodor Westrin (Hrsg.): Nordisk familjebok konversationslexikon och realencyklopedi. 2. Auflage. Band 14: Kikarsikte–Kroman. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm 1911, Sp. 612 (schwedisch, runeberg.org).
  • L. A. Jägerskiöld: Gustaf Kolthoff. Forskaren, medarbetaren och vännen. In: Sven Thulin (Hrsg.): Bland professorer och studenter; uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra. Lindblads, Uppsala 1938, S. 46–73 (runeberg.org – Nachruf).
  • Yngve Löwegren: Gustaf I. Kolthoff. In: Svenskt biografiskt lexikon. Band 21: Katarina–Königsmarck. Bonnier, Stockholm 1977, S. 483 (sok.riksarkivet.se).

Einzelnachweise Bearbeiten

  1. Kolthoff, G. I. In: Theodor Westrin, Ruben Gustafsson Berg, Eugen Fahlstedt (Hrsg.): Nordisk familjebok konversationslexikon och realencyklopedi. 2. Auflage. Band 36: Supplement: Globe–Kövess. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm 1924, Sp. 1102 (schwedisch, runeberg.org – dog 25 okt. 1913 i Stockholm).
  2. Gabriel Anrep, Adam Lewenhaupt: Adel. ätten Lind af Hageby, N:o 212. – Beata Charlotte Lovisa. In: Sveriges Ridderskaps och Adels Kalender för år 1898. 21. Jahrgang, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1897, S. 606 (runeberg.org)
  3. L. A. Jägerskiöld: Gustaf Kolthoff. Forskaren, medarbetaren och vännen. In: Sven Thulin (Hrsg.): Bland professorer och studenter; uppsalaminnen berättade av gamla studenter och andra. Lindblads, Uppsala 1938, S. 73 (runeberg.org – Nachruf).