Benutzer:Mef.ellingen/Baustelle SJ Lokomotiven VGJ - SJ - Schmalspur

Text. Ehemals im Original (nicht mehr online verfügbar); abgerufen am 13. August 2016.@2Vorlage:Toter Link/www.lerum.se (Seite nicht mehr abrufbar. Suche in Webarchiven)


  • MKJ, Mariestad - Kinnekulle Järnväg: Den rullande materielen märktes om med den nye ägarens signatur, VGJ: Lok nummer 4 fick vid VGJ nummer 21 och var i tjänst fram till skrotningen 1916. Lok nummer 6 fick vid VGJ nummer 22 och var it tjänst till 1941 då det såldes till Byvalla - Långshyttans Järnväg, BLJ. Där var det i tjänst till banans nedläggning. 1968 köptes det av Museijärnvägen Jädraås - Tallås Järnväg, JTJ, där det fortfarande är i tjänst som dragkraft till museitågen. Lok nummer 8 fick vid VGJ nummer 23 och var i tjänst tills det skrotades 1942.
  • Lidköping - Skara - Stenstorps Järnväg: Sedan ursprungliga lok nummer 2 "LIDKÖPING" hade sålts till HLJ 1902 köpte LSSJ ett nytt tanklok från Nydqvist & Holm, NOHAB, i Trollhättan. Loket som hade axelföljden 1C levererades 1902, fick nummer 2 och namnet "SKARABORG". I samband med VGJ:s övertagande och arrendering av LSSJ 1916 omnumrerades loket till nummer 42. !935 omnumrerades loket ännu en gång, nu till nummer 43. Efter förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S8p 3098. Loket skrotades 1956. Foto: Samling Stig Nyberg. Skövde - Axvalls Järnväg, SAJ, lok nummer 2 tillverkat av Motala Verkstad och levererat 1903, axelföljden var 1C. Loket såldes 1909 till LSSJ, där det tjänstgjorde som nummer 7. Bilden visar loket vid LSSJ.1916 när VGJ arrenderade LSSJ omnumrerades loket till nummer 47. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S5p 3097. Loket skrotades 1955. Foto: Samling Stig Nyberg. Loket på bilden är LSSJ nummer 50. Loket tillverkades av NOHAB och levererades till SAJ 1910 där det fick nummer 4 och namnet "VARNHEM". När LSSJ köpte SAJ 1935 numrerades loket om till nummer 50. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S18p 3085. Loket skrotades 1955. ilden ovan visar LSSJ lok nummer 45 i Lidköping 1948. Loket tillverkades av NOHAB och levererades 1909 till LSSJ där det fick nummer 5. Axelföljden var 1C1. När VGJ arrenderade LSSJ 1916 omnumrerades loket till nummer 45. Se lokskylten på bilden nedan. Vid förstatligandet 1948 fick loket SJ nummer S8p 3100. Loket skrotades 1958. Foton: Sveriges Järnvägsmuseum.
  • MMJ, Mariestad - Moholms Järnväg: 1903 var det dags igen. Den här gången var det NOHAB som levererade ett tanklok med axelföljden 1C. loket numrerades som nummer 7. 1935 numrerades loket i in i VGJ:s nummerserie som nummer 41. Loket skrotades 1942. MMJ:s sista lokköp skedde 1923 då man från NOHAB köpte ett tanklok med axelföljden 1C. Loket fick nummer 1, ett nummer som hade varit ledigt sedan man 1889 sålde ursprungliga "ettan" till MKJ. Det nya loket innumrerades 1935 i VGJ:s nummerserie som lok nummer 42. Vid förstatligandet fick det SJ nummer S16p 3083. Det skrotades 1956. VGJ lok nummer 32 i Moholm 1948, samma år som järnvägen förstatligades. Loket köptes begagnat från Norra Östergötlands Järnvägar, BÖJ, 1943. Det var tillverkat av NOHAB 1903. Vid VGJ fick loket nummer 32 och efter förstatligandet fick det SJ nummer C3p 3115. Loket skrotades 1951. Foto: Samling Stig Nyberg.
  • STJ, Skara - Timmersdala Järnväg: -
  • VGJ: Inför trafikstarten köpte VGJ 1899 fyra stycken tenderlok från Nydqvist & Holm, NOHAB, i Trollhättan. Loken hade axelföljden 2B-2, det vill säga två löpaxlar följda av två drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Loken numrerades 5-8. Loken utrustades med vakuumbromsurrustning. Även personvagnsmaterielen samt vissa godsvagnar, avsedda att gå i persontågen, utrustades från början med vakuumbroms. Personvagnarna vid VGJ vakuumbromsades under hela privatbanetiden samt även ett antal år in på SJ-tiden. Bilden ovan visar lok nummer 6 i Mariestad 1948. Loket är apterat för oljeeldning. Efter förstatligandet fick loket SJ nummer C2p 3112. Det skrotades 1953. Foto: Samling Stig Nyberg. Rullande materiel hade köpts från olika tillverkare. Som dragkraft till tågen köpte man 1899 från Motala Verkstad fyra stycken tanklok med axelföljden 1C, det vill säga en löpaxel följd av tre drivande axlar. Loken numrerades 1-4. Samma år köptes fyra stycken tenderlok från Nydqvist "& Holm i Trollhättan. Dessa hade axelföljden 2B-2, det vill säga två löpaxlar följda av två drivande axlar samt en tvåaxlig tender. Loken numrerades 5-8. För persontrafiken hade man köpt 6 tvåaxliga- och 6 boggievagnar. För posttrafiken 3 kombinerade post- och passagerarvagnar. För godstrafiken hade man köpt 183 stycken tvåaxliga resgods- och godsvagnar.

Sjövik på 1930-talet. Bortåt i bild är i riktning mot Skara. Tenderloket är VGJ nummer 19 levererat av NOHAB 1910. Axelföljden var 1C-2. Efter förstatligandet fick loket SJ nummer L16p 3127. Det skrotades 1958. Foto: Samling Stig Nyberg.

VGJ Västergötland - Göteborgs Järnväg 1900 1925 1947 Ånglok tanklok 4 10 7 Ånglok tenderlok 4 18 24 Motorlok - - 1 Motorvagnar och rälsbussar - 4 8 Släpvagnar med 2 axlar - - 6 Släpvagnar med 4 axlar - - 7 Lokomotorer - - 2

VGJ lok nummer 20 drar igång ett godståg. Loket levererades från Motala verkstad 1916. Axelföljden är 1D-2. Loket är utrustat med både vakuum- och tryckluftsutrustning för bromsning av vagnar. Godstågen på VGJ var under många år manuellt bromsade med personal utplacerade på vissa vagnar vilka skötte bromsningen genom signaler från loket. I samband med att man började transportera normalspåriga godsvagnar upplastade på överföringsvagnar var man tvungen att börja med trycklufsbromsning av överföringsvagnarna. I mitten av 1940-talet började man efterhand att utrusta resten av godsvagnsparken med utrustning för tryckluftsbroms. Vid förstatligandet 1948 var inte detta helt genomfört utan det slutfördes av SJ. Loket på bilden fick vid SJ nummer Gp 3117. Det skrotades 1965.


http://mfosj.se/onewebmedia/Prislista%20mfÖSJ%20Försäljning%202015-05-04%20(002).pdf