Svenska: Bronsåldersrösen, på bygdemål kallas denna plats för "Steinringan". Finländska arkeologins nestor Johan Reinhold Aspelin skriver om dessa forngravar, vid ett besök 1869: Nästan 8 nya verst österut från Sideby kyrka finns, längs vägen till Ömossa, Heide(11) namngivna hus. Därifrån skiljer åt norr på en ås belägen ängsväg, som leder till Kanalid, prästgårdens äng. När vi reser denna väg tre nya verst kommer vi till ett vägskäl, där vi stannar, eftersom framför oss reser sig i den ganska jämna och urkärnade åsen fyra gravrösen(12), vilka står i rad från söder till norr i en gles tallskog. Det första och det tredje är nästan små och om det andra sägs det förr ha hittats ett litet ben. Denna röselinje tror jag Warelius menar, när han säger 3½ mil(13) (gamla verst?) från stranden ha funnit en rad rösen, varav R. Alcenius(14) hade utforskat en och funnit kol (Suomi 1848:62).(15) Jag hade inte trott så långt borta från denna kust kunna hitta gravrösen. Andra röset är nuförtiden 18-20 alnar kors och halvt tre alnar högt. I mitten är en gammal urgröpning, i vars botten finns en nästan fyra alnar lång och kvartal två alnar bred stenkista vars längdriktning följer åsen.(16) Kistans nästan ¾ aln höga sidor är av likartade jämna stenar resta mot sandåsen. Två av stenplattorna i sidan är tydligen delar av en större platta. I botten av kistan letade vi förgäves efter kol eller benbitar. Detta dike har inte gjorts under mannaminne, av den anledningen att Svenskarna dessa rösen känner bäst under namnet stenringar. Endast det fjärde eller nordligaste röset är nästan orört. Ja, även om det även där i mitten finns en mindre sänka. Detta röses studie kunde jag inte, av det torra vädret som det var, på grund av brådskande hö-tid få tag på män. Ett femte mindre röse, vilken vi(17) inte kom att se, tillhör en förgrening av vägen åt söder på högra eller västra sidan av vägen. När vi lämnade Heide hörde vi också att på en backe söderom Heide hittas en handfull jättröjsor(18), men även de har nedgrävningar i sina mittpartier. Se vidare: http://harriboy.blogg.se/2011/february/johan-reinhold-aspelins-arkeologiska-resa-i-k.html