Datei:2021-11-12 Memorial day of Santa Cruz massacre in Dili.jpg

Originaldatei(1.680 × 1.120 Pixel, Dateigröße: 585 KB, MIME-Typ: image/jpeg)

Diese Datei und die Informationen unter dem roten Trennstrich werden aus dem zentralen Medienarchiv Wikimedia Commons eingebunden.

Zur Beschreibungsseite auf Commons


Beschreibung

Beschreibung
Tetun: "Prezidente Repúblika apela ba joven ida-idak atu buka valoriza-an liután, liuhusi estudu no koñesimentu, atu sai profisionál efisiente no efetivu, no nunee, bele intervein diak liután iha programas rekuperasaun ekonómika atu hasae moris-diak ba Povu tomak."

DISKURSU HOSI SUA EXELÉNSIA, PREZIDENTE FRANCISCO GUTERRES LÚ OLO IHA KOMEMORASAUN MASAKRE SANTA CRUZ BA DALA-30 NO SELEBRASAUN LORON NASIONÁL JUVENTUDE BA DALA -16 Santa Cruz, 12 Novembru 2021 Exelénsias, Señora Vise Primeira-Ministra Señores membrus VIII Governu Líderes partidus polítikus Señores Embaixadores Prezidente no membrus Komité 12 Novembru Señores Reprezentantes Organizasoins Rezisténsia Señores Reprezentantes hosi NGOs no Konfisoins Relijiozas Reprezentantes husi Ajénsia Internasional sira Eróis sobreviventes masakre Santa Cruz no família sira hotu Maun, bin, alin sira hotu Señores konvidadus Ho laran taridu tebes maibé kahur ho domin, orgullu, fiar no esperansa, mak ita halibur dala ida tan, iha fatin istóriku ida nee, hodi fó omenájen ba sira neebé fakar raan no mate iha 12 novembru 1991. Ita hotu hatene katak joven liu atus rua hitu nulu mak mate ka lakon. Ita-nia belun ida, Kamal Bamadajah, neebé marxa hamutuk ho joven sira, lakon mós ninia vida. Hafoin restaurasaun independénsia, Estadu tulun inisiativa buka sira neebé lakon too ohinloron. Saudozu balun nia fatin-hakoi identifika husi testemuña maibé restus mortais la hetan ona! Prezidente Repúblika sente tebes família sira-nia halerik rohan-laek tanba la konsege hetan saudozu sira-nia restus mortais. Família balun deside hamenus sira-nia halerik, liuhusi foti fatuk no bolu klamar saudozu nian, iha sira-nia fatin mate. Estadu Timor-Leste bele ajuda hamenus halerik nee liuhusi harii monumentu ida hodi: Rekoñese no valoriza sakrifísiu saudozu sira nian Ho laran ksolok tebes mak hau haree ohin katak projetu harii Monumentu 12 novembru, iha rate Santa Cruz, hahú dadaun ona. Ita hein katak monumentu nee sei prontu duni iha tinan ida nia laran, ho kualidade diak, molok 12 novembru 2022. Rate Santa Cruz ho monumentu espesiál ida ba erói no mártir sira sei nakfilak ba fatin importante ida, iha roteiru istóriku-turístiku no edukativu ba ema hotu iha rai-laran no ba vizitante sira husi rai-liur. Joven erói sobrevivente sira no família mártires 12 Novembru! Povu doben Timor-Leste! Raan fakaar iha ne e tinan tolu nulu liubá! Hafoin imájens masakre Santa Cruz, kapta husi irmaun Max Stahl, to o iha rai-liur, mak opiniaun públika internasional muda kona-ba situasaun iha Timor-Leste. Husi nee mak movimentu solidariedade internasional ho Timor-Leste sae liután no babeibeik, ho envolvimentu makaas husi diplomata no ativista timoroan iha Diáspora. Ho gratidaun klean tebes mak Prezidente Repúblika fó omenajen espesiál ba ita nia maun-alin murak, jornalista, Max Stahl, iha loron ita komemora masakre Santa Cruz ba dala tolu nulu. Enkuantu ita komemora masakre Santa Cruz iha Dili, misa fúnebre no omenájen ba ita-nia irmaun erói, saudozu Max Stahl, lao dadaun iha Brisbane, Austrália. Ho naran Estadu Timor-Leste, Prezidente Repúblika haruka hakoak boot ba família Max Stahl nian, família Erois Juventude loriku Asuain nian, no mos ba família hotu erois ba Libertasaun Nasional nian. Juventude Lorico Asuwain! Ohin ita mai halibur iha fatin ida nee, atu valoriza liután erói no mártir sira nia memória, liga liuliu ba sira neebé barani halo manifestasaun, iha 12 novembru 1991, hodi afirma ita nia mehi koletivu Ukun rasik An. 12 Novembru konsagra ona husi Estadu nu udar Loron Nasional Juventude. Ho komemorasaun ba dala tolu nulu, saída loos mak Juventude tenke halo no oinsá banati tuir espíritu 12 novembru husi ohin ba oin? Tema joven sira hili ba eventu ohin nian mak: Ho espíritu asuuain 12 novembru nian, juventude sai autór importante ba proteje Timor-Leste hosi Covid-19. Tema nee diak tebes tanba joven sira preokupa ho saúde Povu nian. Moras Covid -19 sei nafatin preokupasaun boot ida, iha mundu tomak, inklui iha Timor-Leste. Moras nee lakon mosu, ho variante oioin, no ita ema mak tenke haree oinsá proteje an. País hothotu, riku ka kiak, boot ka kiik, halo esforsu tomak atu hasae imunidade ema hotu nian liuhusi vasina. Membrus Governu Timor-Leste tuun ona ho profisionál saúde saúde sira no hamutuk ho autoridade lokál, konsege hasae taxa vasina. Maibé ita seidauk konsege vasina ema hotu! Ho laran ksolok tebes mak hau simu informasaun husi Sekretáriu Estadu Juventude no Desportu katak Centro Juventude, iha munisípiu sira, organiza-an ona atu haforsa Governu ninia kampaña sensibiliza komunidade kona-ba importánsia simu vasina hasoru Covid-19. Joven sira hakarak apoia Governu iha kampaña vasinasaun ida ne'e. Hakarak ida nee mai husi fiar katak ho vasina mak Povu proteje-an diak liu hasoru moras Covid-19. Juventude Lorico Asuuain Molok ramata lia menon ba loron ohin, Prezidente Repúblika apela ba joven ida-idak atu buka valoriza-an liután, liuhusi estudu no koñesimentu, atu sai profisionál efisiente no efetivu, no nunee, bele intervein diak liután iha programas rekuperasaun ekonómika atu hasae moris-diak ba Povu tomak. Hau fiar katak espíritu 12 novembru sei fó naroman nafatin ba ita nia Timor-Leste livre no independente. Joven Lorico Asua'in sobrevivente sira bele sai mestre ba jerasaun-foun ohinloron no abanbainrua oinsá hadomi Povu no Pátria, ho espíritu 12 novembru. Hamutuk ita fó Onra no Glória nafatin ba eróis no mártires 12 novembru! Viva Juventude Lorico Asu’ain! Viva Timor-Leste!

Obrigadu!
Datum
Quelle Presidência da República Democrática de Timor-Leste
Urheber Juliao Fernandes, Média Presidência da República Democrática de Timor-Leste

Lizenz

Public domain
This file is in the public domain in East Timor, because it is published and distributed by the Government of Democratic Republic of Timor-Leste, according to Article 13 of the Indonesia Copyright Law No 6, 1982, which was still valid in East Timor from independence on 20 May 2002 until 27 May 2023.[1]

There shall be no infringement of Copyright for:

  1. publication and reproduction of the symbol of the State and the national anthem in accordance with their original nature;
  2. publication and reproduction of anything which is published by or on behalf of the Government, except if the copyright is declared to be protected by law or regulation or by a statement on the work itself or at the time the work is published;
  3. repetition, either in whole or in part, of news from a news agency, radio or television broadcaster, and newspaper not less than 1 x 24 (one times twenty four) hours counted from the initial publication of such news, and the source there of shall be fully cited.

PD-TLGov Public domain in the East Timor //commons.wikimedia.org/wiki/File:2021-11-12_Memorial_day_of_Santa_Cruz_massacre_in_Dili.jpg

Copyright notes

Copyright notes
Nach U.S. Circ. 38a. haben die folgenden Staaten weder die Berner Übereinkunft noch ein anderes Urheberrechtsabkommen unterzeichnet:
  • Äthiopien, Eritrea, Irak, Iran, Marshallinseln, Osttimor, Palau, Somalia, Somaliland und Südsudan.

Urheberrechtsansprüche dieser Staaten, dies betrifft Werke, die von Staatsbürgern eines dieser Staaten innerhalb ihres Landes veröffentlicht werden, werden in anderen Staaten nicht anerkannt und sind daher in den meisten anderen Staaten, wie Deutschland, Österreich, und der Schweiz, gemeinfrei.

Allerdings ist folgendes zu beachten
  • Werke, die in diesen Staaten von Staatsbürgern eines Unterzeichnerstaates der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen neben dem örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz ihres Heimatstaates und sind daher auch international geschützt.
  • Werke, die gleichzeitig (d. h. innerhalb von 30 Tagen) in einem Unterzeichnerstaat der Berner Übereinkunft veröffentlicht werden, genießen zusätzlich zum örtlichen Urheberrecht auch den Urheberrechtsschutz des Fremdstaates, der unter Umständen eine längere Schutzdauer vorsieht.
  • Unveröffentlichte Werke aus diesen Ländern sind möglicherweise vollständig urheberrechtlich geschützt.
  • Ein Werk aus einem dieser Länder kann in den USA gemäß URAA urheberrechtlich geschützt werden, wenn das Heimatland des Werks einen Urheberrechtsvertrag oder eine Vereinbarung mit den Vereinigten Staaten abschließt und das Werk in seinem Heimatland weiterhin urheberrechtlich geschützt ist.

(Hilf bitte mit, in deine Sprache zu übersetzen) East Timor has enacted the Code of Copyright and Related Rights in November 2022, it came into force on 28 May 2023.
Achtung: Nach den Regeln von Commons reicht dieser Baustein alleine nicht aus. Es muss auch ein Lizenzbaustein vorhanden sein, der beschreibt, wieso das Werk im Ursprungsstaat gemeinfrei ist.
  1. The Main Characteristics of the Timorese Legal System – a Practical Guide, p.177

Kurzbeschreibungen

Ergänze eine einzeilige Erklärung, was diese Datei darstellt.

In dieser Datei abgebildete Objekte

Motiv

image/jpeg

52f409484e63bf59fdc39acc3e2b709c832d4c38

598.760 Byte

1.120 Pixel

1.680 Pixel

Dateiversionen

Klicke auf einen Zeitpunkt, um diese Version zu laden.

Version vomVorschaubildMaßeBenutzerKommentar
aktuell00:36, 13. Nov. 2021Vorschaubild der Version vom 00:36, 13. Nov. 20211.680 × 1.120 (585 KB)J. Patrick Fischer{{Information |description={{tet|1="Prezidente Repúblika apela ba joven ida-idak atu buka valoriza-an liután, liuhusi estudu no koñesimentu, atu sai profisionál efisiente no efetivu, no nunee, bele intervein diak liután iha programas rekuperasaun ekonómika atu hasae moris-diak ba Povu tomak." ----------------------------------- DISKURSU HOSI SUA EXELÉNSIA, PREZIDENTE FRANCISCO GUTERRES LÚ OLO IHA KOMEMORASAUN MASAKRE SANTA CRUZ BA DALA-30 NO SELEBRASAUN LORON NASIONÁL JUVENTUDE BA DALA -16 S...

Die folgende Seite verwendet diese Datei:

Globale Dateiverwendung

Die nachfolgenden anderen Wikis verwenden diese Datei:

Metadaten